Sammanfattningsformel
I matematik är summeringen den grundläggande additionen av en sekvens av alla tal, som kallas addends eller summeringar; resultatet är deras summa eller total. I matematik kan siffror, funktioner, vektorer, matriser, polynom och i allmänhet element i vilket matematiskt objekt som helst associeras med en operation som kallas addition/summation, betecknad som +.
Summering av en explicit sekvens betecknas som en följd av tillägg. Till exempel kan summeringen av (1, 3, 4, 7) bas betecknas 1 + 3 + 4 + 7, och resultatet för ovanstående notation är 15, det vill säga 1 + 3 + 4 + 7 = 15. Eftersom additionsoperationen är associativ såväl som kommutativ, det finns inget behov av parenteser när du listar serien/sekvensen, och resultatet kommer att bli detsamma oavsett ordningen på summan.
Innehållsförteckning
- Vad är summeringsformel?
- Var kan man använda summeringsformeln?
- Egenskaper för summering
- Standardsammanställningsformler
- Exempel på summeringsformel
- Vanliga frågor om summeringsformel
Vad är summeringsformel?
Summation eller sigma (∑) notation är en metod som används för att skriva ut en lång summa på ett kortfattat sätt. Denna notation kan kopplas till vilken formel eller funktion som helst.
Till exempel, i=1 ∑ 10 (i) är en sigma-notation av tillägget av finita sekvensen 1 + 2 + 3 + 4…… + 10 där det första elementet är 1 och det sista elementet är 10.
Summeringsformler
Var kan man använda summeringsformeln?
Summationsnotation kan användas inom olika matematikområden:
- Sekvens i serie
- Integration
- Sannolikhet
- Permutation och kombination
- Statistik
Notera: En summering är en kort form av repetitiv addition. Vi kan också ersätta summering med en loop av addition.
Egenskaper för summering
Fastighet 1
i=1 ∑ n c = c + c + c + …. + c (n) gånger = nc
Till exempel: Hitta värdet på i=1 ∑ 4 c.
Genom att använda egenskap 1 kan vi direkt beräkna värdet på i=1 ∑ 4 c som 4×c = 4c.
Fastighet 2
c=1 ∑ n kc = (k×1) + (k×2) + (k×3) + …. + (k×n) …. (n) gånger = k × (1 + … + n) = k c=1 ∑ n c
Till exempel: Hitta värdet på i=1 ∑ 4 5i.
Genom att använda egenskap 2 och 1 kan vi direkt beräkna värdet av i= 1 ∑ 4 5i som 5 × i=1 ∑ 4 i = 5 × ( 1 + 2 + 3 + 4) = 50.
Fastighet 3
c=1 ∑ n (k+c) = (k+1) + (k+2) + (k+3) + …. + (k+n) …. (n) gånger = (n × k) + (1 + … + n) = nk + c=1 ∑ n c
Till exempel: Hitta värdet på i=1 ∑ 4 (5+i).
Genom att använda egenskap 2 och 3 kan vi direkt beräkna värdet av i=1 ∑ 4 (5+i) som 5×4+ i=1 ∑ 4 i = 20 + ( 1 + 2 + 3 + 4) = 30.
Fastighet 4
k=1 ∑ n (f(k) + g(k)) = k=1 ∑ n f(k) + k=1 ∑ n g(k)
Till exempel: Hitta värdet på i=1 ∑ 4 (i + i 2 ).
Genom att använda egenskap 4 kan vi direkt beräkna värdet av i=1 ∑ 4 (i + i 2 ) som i=1 ∑ 4 i + i=1 ∑ 4 i 2 = (1 + 2 + 3 + 4) + (1 + 4 + 9 + 16) = 40.
Standardsammanställningsformler
Olika summeringsformler är,
Summan av de första n naturliga talen: (1+2+3+…+n) = i=1 ∑ n (i) = [n ×(n+1)]/2
Summan av kvadraten av de första n naturliga talen: (1 2 +2 2 +3 2 +…+n 2 ) = i=1 ∑ n (dvs 2 ) = [n × (n+1) × (2n+1)]/6
Summan av kuben av de första n naturliga talen: (1 3 +2 3 +3 3 +…+n 3 ) = i=1 ∑ n (dvs 3 ) = [n 2 ×(n +1) 2 )]/4
Summan av första n jämna naturliga tal: (2+4+…+2n) = i=1 ∑ n (2i) = [n ×(n +1)]
Summan av första n udda naturliga tal: (1+3+…+2n-1) = i=1 ∑ n (2i-1) = n 2
Summan av kvadraten av de första n jämna naturliga talen: (2 2 +4 2 +…+(2n) 2 ) = i=1 ∑ n (2i) 2 = [2n(n + 1)(2n + 1)] / 3
Summan av kvadraten av första n udda naturliga tal: (1 2 +3 2 +…+(2n-1) 2 ) = i=1 ∑ n (2i-1) 2 = [n(2n+1)(2n-1)] / 3
Summan av kub av första n jämna naturliga tal: (2 3 +4 3 +…+(2n)3) = i=1 ∑ n (2i) 3 = 2[n(n+1)] 2
Summan av kub av första n udda naturliga tal: (1 3 +3 3 +…+(2n-1) 3 ) = i=1 ∑ n (2i-1) 3 = n 2 (2n 2 - 1)
Relaterade artiklar:
- Summan av naturliga tal
- Summa i matte
- Aritmetiska operationer
- Aritmetisk progression och geometrisk progression
Exempel på summeringsformel
Exempel 1: Hitta summan av de första 10 naturliga talen med hjälp av summeringsformeln.
Lösning:
Använda summeringsformeln för summan av n naturliga tal i=1 ∑ n (i) = [n ×(n+1)]/2
Vi har summan av de första 10 naturliga talen = i=1 ∑ 10 (i) = [10 ×(10 +1)]/2 = 55
Exempel 2: Hitta summan av de 10 första naturliga talen större än 5, med hjälp av summeringsformeln.
Lösning:
Enligt frågan:
Summan av 10 första naturliga talen större än 5 = i=6 ∑ femton (i)
= i=1 ∑ femton (i) – i=1 ∑ 5 (i)
= [15 × 16 ] / 2 – [5 × 6]/2
= 120 – 15
= 105
Exempel 3: Hitta summan av given ändlig sekvens 1 2 + 2 2 + 3 2 +...8 2 .
Lösning:
Den givna sekvensen är 1 2 + 2 2 + 3 2 +...8 2 , kan det skrivas som i=1 ∑ 8 i 2 med hjälp av egenskapen/formeln för summering
i=1 ∑ 8 i 2 = [8 ×(8 +1)× (2×8 +1)]/6 = [8 × 9 × 17] / 6
= 204
Exempel 4: Förenkla c=1 ∑ n kc.
Lösning:
Given summeringsformel = c=1 ∑ n kc
= (k×1) + (k×2) + …… + (k×n) (n termer)
= k (1 + 2 + 3 +….. + n)
c=1 ∑ n kc = k c=1 ∑ n c
Exempel 5: Förenkla och utvärdera x =1 ∑ n (4+x).
Lösning:
Given summering är x=1 ∑ n (4+x)
Som vi vet det c=1 ∑ n (k+c) = nk+ c=1 ∑ n c
Given summering kan förenklas som,
4n+ x=1 ∑ n (x)
Exempel 6: Förenkla x=1 ∑ n (2x+x 2 ).
Lösning:
Given summering är x=1 ∑ n (2x+x 2 ).
som vi vet det k=1 ∑ n (f(k) + g(k)) = k=1 ∑ n f(k) + k=1 ∑ n g(k)
given summering kan förenklas som x=1 ∑ n (2x) + x=1 ∑ n (x 2 ).
Vanliga frågor om summeringsformel
Vad är summeringsformel för naturliga tal?
Summan av de naturliga talen från 1 till n, hittas med formeln n (n + 1) / 2. Till exempel är summan av de första 100 naturliga talen 100 (100 + 1) / 2 = 5050.
Vad är generell summeringsformel?
Allmän summeringsformel som används för att hitta summan av en sekvens {a 1 , a 2 , a 3 ,…,a n } är, ∑a i = a 1 + a 2 + a 3 + … + a n
Hur använder du ∑?
∑ är symbolen för summering och används för att hitta summan av serier.
Vad är formeln för n summering?
Formel för summan av n naturligt tal är, summan av n tals formel är [n(n+1)2]